Okej,  jag är oerhört besviken på mig själv efter ännu en dag med alldeles för lite plugg. Men varför har jag inte panik? Varför gråter jag inte över detta? Jag känner mig ändå konstigt tillfreds i kroppen. Vi tar nya tag imorgon.

Dagens bästa aktivitet har varit att äta på Subway med min Janhed. Det var gott, trevligt, mysigt och roligt oså. Men sen tar hon upp en sak med mig och jag får otroligt dåligt samvete och ska nu göra mitt bästa för att ställa allting tillrätta.

För ett par veckor sen satt jag en mycket tidig morgon på campus och svarade på en väldigt massa ointressanta frågor. Såhär såg det ut:

Den observante lägger nu märke till fråga nummer fem som handlar om den senaste tårtan jag fick och jag svarar att jag inte kommer ihåg senast jag fick en tårta. Detta är oerhört fel. På min 20årsdag som jag tillbringade i Norge med Janhed och andra goda vänner åt jag den godaste tårta jag någonsin fått. Janhed hade tom tagit till sig informationen om att jag inte gillar vanlig tårta utan endast maräng och jag fick den godaste marängtårtan man kan tänka sig. Såhär såg den ut:


Och såhär glad var jag:


Nu hoppas jag att alla fnurror på tråden i min och Janheds relation är utredda. With love.